Har precis kommit hem från den jobbigaste löprundan jag någonsin gjort och är ytterst irriterad. Löprundan som jag sett fram emot på jobbet hela dagen och som började så bra under den raska promenaden till parken förvandlades snabbt till motgång efter motgång. Jag hade redan lite ont och var stel i mina knän sedan innan men hade hoppats på att dom skulle mjukas upp efter lite uppvärmning, men ack så fel jag kunde ha. Det blev etter vätte och gjorde bara mer och mer ont efter varje löpsteg i och strax under knäna, framförallt i det högra. Att det dessutom kändes som om jag sprang med en väska full av bly och att hörlursladden hoppade omkring irriterande runt huvudet samtidigt som dom ville ramla ur öronen och med telefonen i ena handen och en flaska vatten i den andra för att försvåra alla möjligheter att rätta till dem gjorde det inte bättre.
Mobilfoto av Christian In AsiaTrots den underbara parken, värmen och solnedgången kunde jag inte sluta att reta mig på fler och fler saker, allt från idioterna som sprang åt fel håll (parken är enkelriktad) till folk som inte vill flytta på sig utan går flera i bredd utan att ta hänsyn till andra, till mina smärtande och stela knän... Var sugen på att kasta allt jag hade i händerna bara för att slippa släpa på allt frustrerande jag släpade på!
Nu är jag som sagt hemma igen och sitter och eftersvettas innan en svalkande dusch och middag. Sen blir det att starta med en Voltaren-kur igen för att kunna stå ut med knäna tills dom är bättre igen. Det blir alltid likadant med dom efter varje uppehåll i löpningen. Någon som varit med om samma sak? Tråkigast av allt är nog att uppehållet var helt ofrivilligt på grund av protesterna här i Bangkok, som dessutom ledde till att jag förlorade mitt älskade gym som fanns i det likaledes älskade CentralWorld.. Satans Rödskjortor!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar